söndag 26 februari 2012

Ett nytt kapitel.

Efter tiden i plastvärlden gällde det att hitta ett nytt kneg.
Min kära broder som alltid varit full av infall och tokerier, en del mycket framgångsrika, tyckte att jag skulle satsa på något eget.
Brodern hade någon tanke om att fixa service till villaägare. Lite trädgård, lite husfix och lite annat.

Som arbetslös tjänsteman hade jag stöd av Trygghetsrådet och det innebar att jag kunde få stöd av olika slag.
Lite resonemang, lite budgetering, lite planer och lite mer resonemang och vips hade jag ett företag som kom att heta "Villa och Trädgårdsservice".
Trygghetsrådet ställde upp med ovillkorade 50.000 kronor som startkapital och nu skulle det marknadsföras.
Hela företaget var egentligen dömt att misslyckas av ett enda skäl.

Jag gick lite kurser i trädbeskärning, anläggning, jordförbättring och annat.
Köpte ett par meter böcker och en hel del redskap och lite maskiner.
Hur mycket gräsmatta jag har lagt vet jag inte men det lär vara ett par fotbollsplaner, hur mycket löv jag har krattat vill jag helst glömma.
Men jag har gjort ett antal trädgårdar från jordhög till färdig.

Att sälja växter, jord, kalk och gödning var och är en sanslös verksamhet.
En buske som såldes för 100 kronor köptes in för 15, en påse jord kostade in 8 kronor och såldes för 40. Ett fruktträd köptes in för 80 kronor och såldes för 450.
Ett ton kalk köptes för 400 kronor och såldes för 1200.

Att sälja frön och lökar var så lönsamt att jag än idag skäms för det.

Problemet var vintern. Att sälja julgrupper kräver en helsikes massa arbete och lönsamheten då var inte vad den är idag. Snöskottning med och utan maskin blev lite av räddningen men det blev varje vinter underskott.

För att utöka verksamheten skaffade jag en traktorgrävare och det kan tyckas vara varje pojkes dröm att köra "grävmaskin" men att hålla igång en sådan maskin var inte alltid lätt.
Att sätta sten och lägga plattor kan vara kul upp till 200 kvadrat men jag lovar dig att nästa 500 kvadrat blir lite enahanda.

För att öka lönsamheten på vintern öppnade jag en butik som hyrde ut verktyg och maskiner.
Borrhammare, spikpistol, såmaskin och vält var inte så billigt då som nu så min tanke var att hyra ut. Och det rullade väl på men utan större lönsamhet.
På lediga stunder fick jag tag i ett annat intresse som finns än idag.
Jag skall lägga upp lite bilder senare.
Att köpa in råa ädelstenar är ganska billigt, det är sliparbetet som kostar.
Att köpa slipmaskiner är också rätt kostsamt men att bygga egna är både spännande och lönsamt.
Nu pratar jag inte Diamanter men väl Citriner, Ametister, Bergkristall och Zirkoner mm.
Att ha turen att på auktion köpa en felfri Zirkon och få till en Brilliantslipning utan fel är som att skrapa fram en miljon på triss även om värdet inte är detsamma. 
Idag har jag kvar några riktigt vackra stenar slipade på en hembyggd facettmaskin.

Ett problem med ädelstenarna var att det är svårt att skiljas från ett gott arbete.
En del blev presenter, en del såldes och något finns kvar i bankfacket, inte för pengavärdet främst, utan för att jag slipat dem själv.

Nå hur var det med misslyckandet då?
Tja, jag försörjde mig rätt hyfsat några år, hade inga egentliga problem men den ständiga frågan i den verksamheten var då som nu "vad tar du svart".
Det går fan inte att driva ett företag på svarta pengar.
70 % av alla kunder ville bara betala i svarta pengar och även om pengar är pengar så går det inte att köpa vitt och sälja svart.
En del av jobbet går så klart att ta i svarta pengar men det måste redovisas till skatteverket.

Det blev efter en del år bara att packa ihop och dra vidare. Konkurs blev det inte utan jag drog mig ur hela historien utan större vanära.
Jag ångrar inte ett skit av det äventyret, jag hade bitvis kul och träffade människor av många kulörer. Har kvar en hel del kunskap som kommer till nytta i Sommarstaden och lite spånor finns bevarade.